Jag låter för tillfället som ett exemplariskt exempel på hur en förkyld tjej ska låta. Snörvlar med näsan, hostar slem, tappat rösten och låter som en wookie så fort jag försöker prata. Nu när jag hemma i lägenheten igen så försöker jag vara så tyst som jag kan. Jag har en teori om att mina flickor, Alexandra och Agnes, har smittat mig med diverse sjukdomar. Agnes tappade rösten första veckan här och Alexandra hostar fortfarande. Så vi har ett litet sjuklingsamhäller här på Carrer dels Tallers i Barcelona.

I går kväll hade jag och Agnes hemmakväll med grönsaksdip och JallaJalla medan Alexandra var ute på gallej (vilket hon ska ut på i kväll igen, jag hade följt med, men mina bihålor säger prompt emot). Vi somnade strax efter midnatt och jag vaknade klockan TVÅ! Agnes väckte mig med "Emma, du borde gå upp nu, klockan är faktiskt två..".
Jag blev lite stressad och strax efter det gick vi ut på promenad till La Pedrera (där vi åt supergoda muffins på Lolita Bakery) och Sagrada Famillia, där jag och Agnes gick förbi det Starbucks där jag, mamma och Tove satt och väntade på att kyrkan skulle öppna i påskas. Där kunde man äta mackor som såg ut som hamburgare.

Nu vaknas snart middag, dusch och kurering. Jag hoppas på att låta normalt om två dagar, håller tummarna.

Puss och kram